en Em

Jag och Anna var på Simpan och till ljudet av omgivningens dämpade sorl i det mjukt belysta rummet, förnam jag en svunnen känsla av en annan tid. En sagornas och lägereldarnas tid. Vi pratade om fäder, Wilde och konvalescensens ädla konst medan vi drack te och kaffe och delade på en chevréciabbata med valnötter och honung. Stearinljusets låga dansade jakande mellan våra ord och bakom mig satt någon och förde anteckningar i en Moleskinbok med bruna läderpärmar. Det är tillvarons mjuka detaljer jag är svag för.