Historier om avstånd - Dublin

Historierna jag bär på handlar ofta om avstånd och orden bildar girlanger av dämpade böner. Städerna jag återvänder till sjuder fortfarande av samma dofter som när jag gav mig av. Jag vandrar längs Memory Lane och Gerorge Street och folk har sagt att jag blivit erfaren och inte häpnas med samma begeistring över känslomässiga tidssprång längre. Jag låter dem tro sina egna ord och sätter upp en blasé fasad men tjusas i hemlighet över avstamp idag, landar igår. I berusningens kölvatten följer romantiken likt en ljus skugga som stjäl fokus från verklighetens törnar. Jag tror att jag är säker tills hans röst får mig att bryta på mitt hemspråk och jag tvingas gömma mina ord i salongens mörker medan jag sakta inser hur mycket jag svalt under två års tid. När vi kommer hem somnar jag urlakad på en kudde av betong och kylan i det hyrda rummet på Lord Edward Street påminner mig om sakens två sidor. Om historiens två versioner och det relativa i avstånd. "I didn't like the end but maybe its reality you know.."


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0